sweeetcarro

går inte en dag utan att det fälls tårar för dig.. kan inte tårarna ta slut någon gång?? eller skaman hinna bli helt uttorkad innan det händer? vet inte vad för fas jag hamnat i nuförtiden. Verkligheten slog till mig. Jag kommer verkligen få ge upp allt man kämpat för. Nu vill han oxå att jag ska flytta, nu vill han inte ha med mig längre. nu har jag fått min vilja igenom. Det var detta jag önskade. Men varför gör det då såförbannat ont att få som  man vill?  Varför ångrar man sina beslut?   SVAGHET kallas det! måste komma ihåg varför. Påminna mig gång på gång varför det slutade som det gjorde. Det gör mig starkare en liten stund. Men på nåt jäkla sätt lyckas jag alltid hamna tillbaka gråtandes under täcket? Min värld är inte som din värld. Mina känslor... Ja, hur är det egentligen med mina känslor? Och varför börjar jag på att bli svartsjuk nu? När allt är över? Nej jag förstår inte hur jag fungerar ibland. Vet att detta inlägg kommer vara hur flummigt som helst.. Men måste skriva av mig lite!

Säger bara de, jag är så glad att man har Svea. Den underbara lilla människan håller kvar mina fötter på jorden. Har tagit ledigt 2 eftermiddagar i sträck nu. Bara så jag kan få ha lite mer tid med den jag älskar mest! Det känns härligt iaf,  =)

ut & gå kanske? Slippa se allt i huset som man byggt upp i hopp om en framtid.. Hopp om syskon till Svea.. Hopp om lycka.. ja allt har förändrats..